Opartiskhet och oberoende

Opartiskhet och oberoende är grundläggande principer för verksamhetens trovärdighet. De krav på opartiskhet och oberoende som tillämpas inom ackrediteringsverksamheten grundar sig på internationella kravstandarder samt på lagstiftningen som reglerar den verksamhet som bedöms.

I flera ackrediteringsstandarder ställs krav på opartiskhet (impartiality). Oberoende (independence) har en central roll i ackrediteringskraven för kontrollorgan och vid fastställandet av kontrollorganets typ. Det hänvisas också till oberoende i flera EU-förordningar och direktiv som innehåller krav på anmälda organ. Oberoende stärker även opartiskheten, och oberoende verksamhet kan därför ses som en av förutsättningarna för opartiskhet.

I terminologistandarden SFS-EN ISO/IEC 17000:2020 definieras opartiskhet och oberoende enligt följande

• Opartiskhet​

 objektivitet avseende resultatet av verksamhet för bedömning av överensstämmelse

Anm. Objektivitet kan förstås som frånvaro av förutfattade meningar, intressekonflikter eller jäv som orsakas av ställning eller position.

• Oberoende

 att stå utanför en annan persons eller organisations inflytande eller kontroll

Exempel: Ett organ för bedömning av överensstämmelse kan vara oberoende i förhållande till den person som är föremål för bedömning av överensstämmelse eller den organisation som tillhandahåller bedömningsobjektet.

Begreppet oberoende:

De åtgärder som krävs för att säkerställa oberoende varierar beroende på verksamhetsområde och uppgift. Oberoende avser i första hand eventuella kopplingar till externa parter som kan påverka beslutsfattandet. Det omfattar även strukturer och organisatoriska arrangemang som möjliggör ett självständigt agerande.

För kontrollorgan bestäms sättet att säkerställa oberoende av verksamhetsmiljön. Med avseende på kraven på oberoende delas kontrollorgan in i två olika typer:

• Typ A: Helt oberoende av alla objekt som kontrolleras och av alla berörda parter ("tredje part").

• Annan oberoendeställning än typ A: På grund av verksamhetsmiljön uppfylls inte kraven på oberoende för typ A, till exempel när kontroller utförs för den egna moderorganisationen. Kontrollorganet ska säkerställa en tillräcklig åtskillnad mellan kontrollverksamhetens ansvar och övriga verksamheter.

Ett kontrollorgan av typ A kan inte genom riskanalys minska risker som äventyrar oberoendet. Oberoendet ska alltid vara säkerställt och kraven för typ A får inte äventyras av risker som påverkar oberoendet.

Kontrollorgan kan verka inom den frivilliga sektorn eller utföra lagstadgade uppgifter, varvid deras ställning bestäms enligt tillämplig lagstiftning.

Certifieringsorgan är i regel oberoende tredjepartsorgan och verkar huvudsakligen inom den frivilliga sektorn, men kan även verka inom reglerade områden, exempelvis som anmälda organ. Certifieringsorgan bedömer produkter, personer eller ledningssystem genom att jämföra dem mot krav och kriterier som fastställs i standarder. Certifieringsorgan ska ha ett förfarande som säkerställer att berörda intressenters deltagande i arbetet med att upprätthålla opartiskheten beaktas, exempelvis genom en kommitté för opartiskhet som övervakar organets opartiskhet och oberoende.

När det gäller krav på oberoende jämställs verifieringsorgan med oberoende tredjepartsorgan. För att säkerställa opartiskhet och identifiera intressekonflikter ska verifieringsorgan ha ett förfarande som beaktar berörda intressenters deltagande i arbetet med att säkerställa opartisk verksamhet, exempelvis genom en kommitté för opartiskhet som övervakar organets opartiskhet och oberoende.

Inom provnings- och kalibreringsverksamhet syftar säkerställandet av opartiskhet i första hand till att garantera resultatens integritet och tillförlitlighet. I vissa fall krävs dock även att provningslaboratorier har en oberoende tredjepartsställning, till exempel när de verkar som anmälda organ.

Anordnare av kompetensprovningar tillhandahåller externa kompetensprovningar för laboratorier och kontrollorgan. Kundernas resultat behandlas opartiskt och oberoende. Ett särskilt kännetecken för verksamheten är användningen av externa sakkunniga i olika uppgifter under kompetensprovningsomgångarna. Det är därför viktigt att säkerställa dessa sakkunnigas opartiskhet.

Begreppet opartiskhet

Oberoende skapar förutsättningar för opartiskhet, men opartiskhet är även möjlig utan fullständigt oberoende. I sådana fall ska verksamhetsutövaren kunna agera objektivt. Oberoende verksamhet stärker samtidigt verksamhetens opartiskhet.

Opartiskhet är en central faktor för att skapa förtroende. En grundläggande förutsättning för korrekta resultat är kompetent verksamhet. En opartisk part anlitas när det finns behov av att säkerställa eller påvisa riktigheten och tillförlitligheten hos resultat. Exempel på detta är användningen av ett externt provningslaboratorium för att visa att en produkt uppfyller ställda krav, anmälda organs roll vid påvisande av överensstämmelse eller ett certifieringsorgans verifiering av att ett företags ledningssystem uppfyller kraven i en standard.

Bedömning av överensstämmelse utförs för att olika parter i en verksamhet, såsom tjänsteleverantörer, kunder, användare av resultaten och andra externa intressenter, ska kunna känna förtroende för varandra. Därför förväntas organ som utför bedömning av överensstämmelse vara opartiska i förhållande till bedömningsobjektet och andra parter som deltar i verksamheten. Av denna anledning innehåller också de flesta ackrediteringsstandarder krav på opartiskhet och på identifiering av risker som kan påverka opartiskheten.

Traditionellt har opartisk tredjepartsverksamhet förknippats med verifiering av att krav inom säkerhet och miljö uppfylls, exempelvis provning av livsmedel, kontroll av badvattnets kvalitet, mätning av utsläpp från kraftverk eller kontroll av hissar. En opartisk part används även för att verifiera riktigheten i uppgifter, till exempel genom verifiering av uppgifter om utsläpp av växthusgaser eller andelen förnybar energi i elproduktionen.

I sin enklaste form kommer opartiskheten till uttryck i en produktionsanläggning där provningen utförs separat från produktionen. Genom att provningen utgör en från produktionen fristående verksamhet kan det säkerställas att de egna kraven uppfylls. I den andra änden av skalan finns åtgärder som utförs av en helt opartisk och oberoende tredje part, vilket antingen krävs enligt lagstiftningen eller väljs på frivillig basis. Exempel på detta är anmälda organs verksamhet och verksamheten vid kontrollorgan av typ A inom den reglerade sektorn samt certifieringsverksamhet inom den frivilliga sektorn.

Vissa myndighetsuppgifter har helt eller delvis överförts till kommersiella aktörer eller i övrigt till organisationer utanför myndighetsförvaltningen. Dessa aktörer utför offentliga förvaltningsuppgifter och jämställs i vissa avseenden med myndigheter, bland annat när det gäller de krav som ställs på verksamheten. Förutom tillräcklig kompetens krävs att aktören kan bedöma och påvisa sin opartiskhet. Exempel på sådana aktörer är kontrollorgan, såsom kontrollorgan för hissar, godkända sakkunniga inom fordonssektorn, verifierare inom utsläppshandel samt anmälda organ.

När organisationer utför lagstadgade uppgifter omfattas deras verksamhet till vissa delar av samma krav som gäller för myndigheters verksamhet. De uppgifter som fastställs i lagstiftningen och de funktioner som är kopplade till dem ska därför utföras i enlighet med de krav som gäller för offentliga förvaltningsuppgifter, exempelvis bestämmelserna i förvaltningslagen, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, arkivlagen, språklagen, lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet samt bestämmelserna om tjänstebrott i strafflagen.

Nya utmaningar vid bedömningen av opartiskhet och oberoende uppstår till följd av företagens internationalisering och de bindningar som detta medför. Även små organisationer kan innebära särskilda utmaningar, eftersom bedömningen av opartiskhet då i högre grad riktas mot relationer på individnivå.

Centrala element i opartiskheten

Nedan presenteras exempel på risker som har identifierats eller bedömts som potentiella risker i FINAS bedömningar. Det bör beaktas att riskerna, beroende på den verksamhet som bedöms, kan minskas genom olika åtgärder.

Laboratorier

• personalens övriga arbetsuppgifter
• påtryckningar från produktionen eller annan verksamhet
• påtryckningar kopplade till kundrelationer
• kopplad underleverantörsverksamhet
• konsultverksamhet

Kontrollorgan

• andra uppgifter inom organisationen eller för personalen (planering, konsultverksamhet, underhåll)
• ägarförhållanden (t.ex. ett separat bolag som ägs av produktens tillverkare)
• avtalsmässiga bindningar (samarbete till exempel med ett serviceföretag)
• arrangemang för underleverantörsverksamhet (oklar ansvarsfördelning)
• användning av externa resurser (anställningsförhållanden, fysiskt avstånd).

Certifieringsorgan

• utbildningsverksamhet (kundspecifikt anpassad utbildning)
• omfattande användning av externa resurser och de bindningar som dessa personer kan ha
• konsultverksamhet (verksamhet som gynnar kunden och som kan stå i konflikt med ett oberoende agerande)
• ersättning för att värva nya kunder
• genomförande av interna revisioner på kundernas uppdrag

Verifieringsorgan

• andra uppgifter inom organisationen eller för personalen, såsom planerings- eller sakkunniguppdrag
• ekonomiska eller andra påtryckningar (verksamheten kan ha stor ekonomisk betydelse och kunderna kan vara stora företag)
• konsultverksamhet (verksamhet som gynnar kunden och som kan stå i konflikt med ett oberoende agerande)
• risker kopplade till kundrelationer (kundrelationens betydelse för annan verksamhet)

Anordnare av kompetensprovningar

• andra uppgifter inom organisationen eller för personalen
• omfattande användning av externa resurser och de bindningar som dessa personer kan ha
• påtryckningar till följd av tidtabeller
• arrangemang för underleverantörsverksamhet.

Bedömning av opartiskhet

Opartiskhet består av flera olika element, och vid bedömningen av risker ska olika typer av risker som kan påverka opartiskheten beaktas.

Vid bedömningen ska även hänsyn tas till hur verksamheten uppfattas utifrån och till att det inte får finnas några tvivel om att opartiskheten upprätthålls. Förutom att verksamheten är opartisk utifrån den egna kunskapen och erfarenheten ska den även framstå som opartisk för utomstående. Redan en misstanke om bristande opartiskhet kan minska förtroendet för verksamheten, även om något faktiskt problem inte föreligger.

En central princip vid bedömningen av opartiskhet är den riskbedömning som verksamhetsutövaren själv genomför. Genom riskbedömningen visar verksamhetsutövaren att de väsentliga riskerna för opartiskheten i verksamheten har identifierats. Därefter bedöms om risken är acceptabel eller om åtgärder behöver vidtas för att minska eller eliminera risken. Efter detta fastställs vilka åtgärder som ska tillämpas för att reducera riskerna till en acceptabel nivå. Verksamhetsutövare ska ha mekanismer för att fortlöpande säkerställa att det inte finns några risker för opartiskheten som hänför sig till bindningar hos interna eller externa resurser eller hos underleverantörer.

Nedan beskrivs olika former av opartiskhet och oberoende samt hur risker som hänför sig till dessa kan identifieras och bedömas.

Organisatorisk opartiskhet och oberoende

Faktorer som ska bedömas

• organisationens struktur
• ledningssystemet och rapporteringsvägarna
• ägarförhållanden

Syftet är att säkerställa att det inte finns sådana organisatoriska bindningar som kan äventyra objektiviteten. Verksamhetsutövaren ska bevara sitt oberoende i beslutsfattandet som hänför sig till verksamheten. Olika funktioner inom organisationen ska vara åtskilda på ett sådant sätt att verksamhetens oberoende och opartiskhet inte äventyras.

I vilken utsträckning är organisationen organisatoriskt åtskild från det objekt som bedöms? Finns det gemensam ledning, gemensam marknadsföring eller gemensamma resurser med andra delar av organisationens verksamhet? Är dessa övriga verksamheter förenliga med den bedömda verksamheten, eller omfattar de verksamheter som kan vara oförenliga med kraven på opartiskhet och oberoende?

Funktionell opartiskhet

Faktorer som ska bedömas

• åtskillnad mellan olika tjänster
• personalens ansvar och arbetsfördelning
• resursbrist och flera roller till följd av detta
• prissättning och avtalsförfaranden

Syftet är att säkerställa att den verksamhet som omfattas av ackrediteringen tydligt är åtskild från annan verksamhet, såsom försäljning, marknadsföring eller konsultverksamhet, som kan äventyra objektiviteten. Inom vissa områden, exempelvis certifieringsverksamhet, krävs dessutom att intressenternas deltagande beaktas vid säkerställandet av oberoende och opartiskhet.

Är verksamheten tydligt åtskild från organisationens övriga tjänster? Kan resultaten av bedömningen av överensstämmelse påverkas av kundrelationer eller avtalsförhållanden? Har personer flera roller inom organisationen, exempelvis både revisions- och konsultuppgifter? Är prissättningen transparent?

När det gäller kontrollorgans avtalsförfaranden bör det säkerställas om kontrollorganet ansvarar gentemot avtalsparten eller direkt gentemot anläggningens eller utrustningens innehavare. Rapporterar kontrollorganet resultaten av kontrollerna till avtalsparten eller enbart till innehavaren? Hur hanteras klagomål från innehavaren av anläggningen eller utrustningen? Hur har det tydliggjorts för kunden att kontrollen utförs opartiskt, trots att den ingår i ett större service- eller ramavtal? Detta är särskilt viktigt om det i avtalet anges att kontrollen utförs som underleverantörsverksamhet.

Ekonomiska risker

Faktorer som ska bedömas

• finansieringskällor
• ekonomiskt beroende av vissa kunder
• prismekanismer

Syftet är att säkerställa att verksamhetsutövarens ekonomiska bindningar eller beroendeförhållanden inte påverkar slutresultatet av bedömningen av överensstämmelse eller en likvärdig behandling av kunderna.

Intäkterna från verksamheten bör täcka kostnaderna för verksamheten. Verksamheten är då inte beroende av organisationens övriga verksamheter. Vid etablering av en ny verksamhet kan det dock finnas behov av finansiering för att inleda verksamheten. I sådana fall ska verksamhetsutövaren ha en plan för hur ekonomiskt oberoende ska uppnås.

Täcks verksamhetens kostnader direkt av dess intäkter? Är priserna ovanligt låga? Hur stor andel av verksamhetens intäkter kommer från en enskild kund? Är ersättningen kopplad till kundanskaffning, arbetsvolym eller resultatet av bedömningen?

Opartiskhet på individnivå

Faktorer som ska bedömas

• personliga relationer
• tidigare uppdrag eller anställningar hos det objekt som bedöms
• dubbla roller
• långvariga eller nära relationer till kunden

Det viktigaste är att säkerställa att en person inte provar, kontrollerar eller certifierar resultatet av sitt eget arbete. Syftet är dessutom att säkerställa att personalen inte har personliga bindningar som kan påverka opartiskheten samt att de arbetar i enlighet med verksamhetens system och fattar självständiga beslut.

En långvarig eller nära relation till kunden medför en risk för en alltför positiv inställning till kunden eller ett alltför stort förtroende för de uppgifter som kunden lämnar, vilket kan äventyra objektiviteten.

Har personen tidigare arbetat hos eller andra personliga relationer till det objekt som är föremål för bedömning av överensstämmelse? Deltar personen i andra uppgifter inom organisationen som kan äventyra oberoendet? Har jävssituationer identifierats och dokumenterats?

Externa påtryckningar och risker relaterade till kundrelationer

Faktorer som ska bedömas

• kundens inflytande, påtryckningar eller hot
• långvariga kundrelationer
• användning av externa resurser
• mediepåtryckningar eller allmänhetens förväntningar

Syftet är att identifiera möjliga hot mot opartiskheten som härrör från aktörer utanför organisationen samt att bedöma de risker som dessa kan medföra för verksamhetens opartiskhet.

Är kunden en betydande affärspartner i organisationens övriga verksamhet? Kan en långvarig samarbetsrelation påverka objektiviteten? Används underleverantörer eller externa sakkunniga? Hur säkerställs deras opartiskhet?

Operativa risker och risker relaterade till processer

• Faktorer som ska bedömas
• förfaranden för att säkerställa likabehandling
• hantering av reklamationer
• kundrespons
• icke etablerade rutiner

Syftet är att bedöma om verksamhetsutövaren behandlar alla kunder likvärdigt och objektivt.

Hur säkerställs att alla kunder behandlas på ett likvärdigt sätt? Finns det dokumenterade förfaranden för att säkerställa opartiskhet? Har återkoppling från kunder behandlats på ett systematiskt sätt? Styr processerna verksamheten på ett enhetligt sätt utan personberoende arbetssätt? Är resultaten desamma oberoende av vem som utför uppgiften?

18.9.2026​

​