Kliniska laboratorier


Kliniska laboratorier producerar laboratorietjänster för offentliga och privata instanser såsom sjukhus, hälsovårdscentraler, läkarstationer och vårdinrättningar. Laboratoriemedicinska specialiteter som omfattas av ackrediteringen är klinisk kemi, hematologi, klinisk mikrobiologi, genetik, patologi, klinisk fysiologi och isotopmedicin, samt klinisk neurofysiologi

Ackreditering är frivillig inom hälso- och sjukvården. Laboratorier ackrediterar sig för att visa för sina kunder att de har kompetens att producera pålitliga laboratorietjänster. Alla stora kliniska laboratorier på den offentliga och den privata sektorn omfattas av ackreditering. Dessa laboratorier producerar huvuddelen av de kliniska laboratorietjänsterna i Finland.

Ackrediteringskravet för kliniska laboratorier är standarden SFS-EN ISO 15189:2013, som är riktad till kliniska laboratorier, och/eller testningslaboratoriernas allmänna standard SFS-EN ISO/IEC 17025:2005. Standard SFS-EN ISO 15189 publicerades första gången år 2003, och sedan dess har kliniska laboratorier stegvis övergått till denna standard i stället för standarden SFS-EN ISO/IEC 17025. 

Kvalitetsledningssystemet vid ett ackrediterat kliniskt laboratorium motsvarar de krav som ställs på kvalitetsledningssystem enligt standarden ISO 9001. Motsvarigheten har fastställts i ett gemensamt uttalande av de internationella organisationerna i branschen ISO, ILAC och IAF.

Ackrediterade kliniska laboratorier använder en FINAS-ackrediteringskod där det ackrediterade organets kod är av formen TXXX.

År 2013 grundade FINAS en teknisk stödgrupp för klinisk analys för att främja informationsutbytet mellan FINAS och experterna vid de kliniska laboratorierna samt för att stödja utvecklandet av bedömningarna. Stödgruppens verksamhet är öppen och information om verksamheten finns här.


 


 

Kvalitetsledningssystemet; laboratorier; Kliniska; Ackrediteringskravet